Tack och adjo!

Ja, detta blir nog mitt sista meddelande for denna gang. Det ar redan sent pa kvallen och jag har lite packning kvar att gora, men jag tankte anda ta och sammanfatta min tid har hos Odile och Jaques.

Ovan namnda par bor inte alls sa langt ifran den forra garden jag wwoofade pa - jag befinner mig alltsa fortfarande i de sydlandska bergen, ratt langt vasterut. Béziers ar nog narmaste storre staden, fast den ligger mycket narmare kusten. Har hur som helst spenderat tva veckor har, och det har regnat i stort sett oavbrutet. Vattendragen ar alldeles svullna, och darfor har vi knappt kunnat ta oss over till huvuddelen av tradgarden. Pa bilden nedan kan ni se Odile som vadar over floden, men det gick bara en dag av fjorton!



Men det dar med vattnet har anda inte gjort sa mycket. Istallet har vi namligen hallit oss inomhus och kokat en massa marmelad (som Odile sedan saljer pa marknaden), och det ar ju alltid mysigt! I ovrigt har det blivit en del tv-tittande samt nagra eftermiddagspromenader de dagar regnet varit mindre ihallande. Ungefar tva kilometer harifran finns en fantastisk medeltidsby vid namn Olargues. Dit har jag alltsa gatt ett par ganger for att sedan snubbla fram genom supertranga grander och stenvalv som alltid lutar antingen at ena eller andra hallet. Se nedan!




En dag tog jag en stig som gar over berget for att komma till en annan liten by, som ar mycket mindre och dar det, enligt Jaques, skulle finnas far. Fast nagra djur sag jag da inte till, och inte heller nagra manniskor. Nej, det var faktiskt helst stendott och till och med en smula underligt. De som sett "True blood" kanske kan fa en bild av stallet om jag sager att det paminde om en del av de udda amerikanska avkrokar som avbildas i den serien. Overgivna bilar, ruckel och allmant skrot. Pa den forsta av bilderna nedan ser man till och med en gammal gravsten lutad lite nonchalant mot en stenvagg.




Vad mer kan tillaggas? Imorgon reser jag alltsa vidare och nu ar det slut med wwoofande for denna gang! Nu blir det bara nojen anda fram tills jag kommer hem igen, runt den nionde december. Forst ska jag spendera fem dagar i Marseille, och sedan blir det tre dagar i Dijon for att halsa pa Hawa, som jag larde kanna under vinskorden. Som gradden pa moset avrundar jag med fem natter i Paris och tre i Malmo. Begriper inte vad jag har gjort for att fortjana en san har resa!

Maste forresten innnan jag avslutar bara sla ett slag for ett jattebra system de har i trakten - sa gott som alla bussresor kostar cirka 13 kr. Alltsa, man kan nastan tro att det ar ett skamt, men man betalar inte mer an sa, inte ens for den tre timmar langa farden in till Montpellier! Innan kostade det hela typ tio ganger sa mycket, precis som i Svedala, men sen bestamde de sig for att kapa priset for att uppmuntra folk att ta bussen istallet for bilen. Snacka om att gora en insats for miljon! Det firar vi med en naturbild jag tog pa vag in mot Olargues.

Ost och andra trevligheter

Hej!

Sitter vid datorn och fryser lite om fingrarna och nastippen, men i ovrigt har jag det hur bra som helst. Ingo och Carole sitter i rummet intill och ovar korsang tillsammans med en av deras bekanta och nu mot slutet av kvallen nar de tre stammorna hunnit flatats samman later det riktigt vackert. Som jag antydde i mitt forra inlagg sa ar det valdigt fina manniskor som jag kommit till denna gang. Fina och intressanta - Ingo som ar lika bra pa att mjolka getter som pa att spela piano och laga mat, och Carole som grejar rormokeri lika glatt som hon gor ost och konserver.

Angaende Caroles rormokeri kan visserligen tillaggas att hon har om veckan skulle laga en toalett och av misstag skapade nagot av en inomhusfontan som flodade i ganska manga timmar innan problemet fick sin losning... Men hon holl huvudet kallt och hackade sonder en av fogarna i stengolvet sa att vattnet kunde rinna undan medans hon funderade. Behandigt ibland att inte bo i trahus eller lagenhet. Och slutet gott allting gott!

Ingo mjolkar getterna varje morgon. Fast i och med vinterns ankomst ar det snart slut pa mjolk i ett par manader, sa da far han och Carole lite semester.

Detta ar for ovrigt den forsta gard dar jag inte gjort ett dugg tradgardsarbete, for den stora kokstradgarden tar Carole hand om, i alla fall nu nar det inte ar alltfor mycket att gora. Nedan ser ni , i forgrunden, kokstradgarden samt, i bakgrunden, boningshuset (till vanster) och huset som stundtals hyr ut till turister (till hoger).

Men aven om jag kan sakna lite att arbeta utomhus med jorden sa ar det valdigt intressant att testa pa nagot nytt. Narmare bestamt osttillverkning! Idag har jag alltsa som vanligt jobbat i "la fromagerie" under formiddagen. Ar det forresten nagon som vet vad "la fromagerie", alltsa stallet dar man tillverkar ost, heter pa svenska? Ysteri kanske? Fast det verkar lite for likt hysteri. Tankte iaf visa ett par bilder darifran:

I "la fromagerie" iford full arbetsmundering - vita stovlar, vitt langt galonforklade och huckle om haret! Bakom mig ser ni stallningen dar de olika ostarna ligger och mognar. En del saljs visserligen farska och osaltade dagen efter att de tillverkats, men de flesta ligger (som pa bilden) atminstonde nagra dagar pa ett galler, och under den tiden vander och vrider man pa dem dagligen. Sedan stoppas vissa aven in i ett sorts torkskap och kombinerat med ostarnas varienande former skapar detta olika karaktarer - vissa milda och andra starka, vissa nastan rinniga nar man skar i dem och andra torra.

Lite opedagogiskt kanske, men har ser ni steget innan ostarna hamnar dar de ar pa den forra bilden. Har anvander jag kol for att mala vissa av dem svarta. Nar de torkat antar de sedan en fin grafarg och en lite annorlunda smak.

Har om eftermiddagen hjalptes jag och Ingo forresten at med att plocka de sista hostapplena och samla kastanjer att salja pa marknaden. Vet att jag redan i just denna blogg har skrivit en karleksforklaring till franska marknader, men det tals att upprepas! Carole och Ingo turas om med att salja gardens produkter pa tre olika stallen varje vecka, och jag fullkomligen alskar att folja med och hjalpa till! Ofta tar de da tillfalle att ga ivag och gora lite arenden och lamnar mig ensam bakom bordet med den rutiga duken.

Det ar alltid lite pilligt med alla euro-mynten, och dessutom har de en gammeldags vag, ni vet, en sadan dar med tva skalar och sma vikter som man placerar i den ena. Sahar mot slutet har jag dock borjat fa in snitsen och roar mig kungligt medans jag slar in ostbitarna i papper, vager upp kastanjer samt utbyter lite artighetsfraser med kunderna. Och det vill till att vara artig med de som betalar, for inte ar den gratis inte, osten! Den dyraste ar hardosten som kostar 23 euro/kg. Men det ar kvalitet, det ar ett som ar sakert. Och garanterat ekologiskt. Man kan alltsa kanna sig ratt stolt over det man saljer, och aven da man inte har naga kunder ar det inte trakigt. Da spanar man pa damer i sidenstrumpor och lackskor som koper labbiga plockade fjaderfan och kikar pa den rugbyspelande slaktaren som glatt visar upp sina blamarken.

Ovan forklarar Ingo for en fortjusande dam hur man kan slippa allt skalande nar man ska gora kastanjepuré genom att forst koka kastanjerna i fraga och sedan kora dem genom vitlokspressen! Bilden ar tagen pa lordagsmarknaden i Beziers.

En annan trevlig sak var nar jag i forra veckan fick ett ryck och bakade bullar. Hade svart att fa degen att jasa eftersom det ar ratt kyligt inomhus, men med hjalp av en ugn pa lag varme gick det till slut nagorlunda bra. Har visar Carole sin omattliga fortjusning med slutresultatet samtidigt som karln i huset himlar med ogonen!

Snart reser jag vidare igen och det blir som vanligt lite sorgligt att skiljas at - vi har verkligen haft det trevligt tillsammans. Ar for ovrigt nojd eftersom att det kanns som om jag lar mig mycket franska just nu, som om jag liksom suger i mig olika uttryck och nyanser. Fast lyckligtvis klantar jag dessutom fortfarande till det ibland sa att man far sig att gott skratt! Igar nar jag skulle saga "en ren t-shirt" trodde ingo jag sa "en ren liten katt", och vid middagsbordet nar jag forsokte anvanda lite slangsprak uttalade jag ett 'r' for mycket och sade darmed "jarnvagsstation" istallet for "snubbe". Hah.

Nu ska jag ga och fundera pa min packning... Hej sa lange!