Fotografier

Sa, nu kommer alltsa som utlovat en bildkavalkad!

Forst far jag lov att presentera Karlsruhes tagstation i all sin glans. Dar satt jag pa en bank nagon halvtimma morgonen den 14:e mars och vantade pa TGV-taget som skulle ta mig till Paris.

Senare samma dag kom jag fram till den en smula mindre stationan i Sainte Foy la Grande. Ute var det lite kyligt men vackert, som en svensk forsommarkvall. Hann dock knappt ens knappa denna bild innan jag fick syn pa en kvinna som med sokande blick skannade perrongen. Cirka en minut senare satt jag i en liten skapbil med Marie och hennes sextonariga dotter, pa vag mot Jardin de la Ratisse

Har ar alltsa en bild pa huset som jag kom fram till sadar en tjugo minuter senare och dar jag spenderat de senaste nio dagarna. Fast natterna tillbringar jag i en liten husvagn, som ser ut...

...sahar! Den ar for ovrigt valdigt fin aven pa insidan, men jag ska bespara varlden de murriga foton som jag tagit dar. I bakgrunden syns en del frukttrad som hor till garden, fast de ar saklart kala nu.

Men viktigare an husvagnar ar forstas Marie (har i full gang med att sa vitkal) och Jean-Pierre, det valdigt snalla paret som jag numera lever hos och arbetar med.

Appropa arbete kan man pa denna bild se marknaden i Bergerac dar jag och Marie (gul jacka) stod och salde frukt och gronsaker for en vecka sedan. Det var som ni kan se en valdigt gullig liten marknad med enbart tre forsaljare: vi, en kvinna som salde getost och en annan kvinna vars skylt intygade att har var "det akta, traditionella brodet" till salu. Det var lite pilligt med alla sma euromynt, men det gick anda forvanansvart bra att vaga, lagga ihop och ta betalt for de olika varorna.

Forutom att jobba (med bland annat att salja pa marknader, pyssla med plantorna i vaxthusen, skorda sallad och plantera i gronsakslanden) sa har jag ocksa haft en hel del fritid da jag kunnat begapa de manga fina ting som folk har tycker ar helt normala. Pa denna bild ser ni familjen Martin's minsting (en sjuaring som ibland ar supergullig men ocksa kan skrika sa trumhinnorna vill springa och gomma sig) kika narmare pa en kyrka som inte ligger sa langt harifran och som ar lika vacker som den gammal.

Vad kan vara battre som avslutning an en riktig fransk maltid i det fria? Inte mycket. Detta kortet togs i sondags da vi var inbjudna till en fest for att fira varen tillsammans med en grupp foraldrar som ville starta ett Waldorf-dagis tillsammans. I familjen dar jag nu bor finns visserligen inga dagisbarn, men eftersom Marie ar mycket intresserad av Waldorfpedagogiken var vi anda dar och malade agg, sjong sanger och at god mat tillsammans med alla stora och sma.