Hursomhelst ar det sondag idag och jag njuter av den forsta vilodagen pa ratt lange. Igarkvall anlande jag hit till David och Martine i Moissac, dar jag sasom blogginlaggets titel syftar pa, faktiskt varit forut. Om ni scrollar ner lite kan ni nog fortfarande se hur jag beskrev stallet forra gangen - det mesta ar sig likt vilket ar riktigt skont. Visserligen reser man ju for att fa nya intryck men det ar inte bara kroppen utan aven huvudet som maste fa vila upp sig ibland. Hursomhaver finns inte sa mycket att rappotera om harifran annu, sa jag tankte ta tillfallet att beratta om vad jag sysslade med innan jag kom hit, namligen vinskorden!
Ja, vart ska man borja? Det var en helt unik upplevelse, det kan man lugnt saga. Nar jag anlande till den lilla byn Pernand-Vergelesses kvallen den 31 augusti lag en svag doft av druvor redan over gatorna och det gamla lugnet avbrots da och da av traktorer och bilar som livsfarligt snabbt korde hem de svettiga kepsbarande arbetarna som gjort sitt for dagen. For trots att byn ar liten finns dar en hel mangd olika vingardar som skordar vid lite olika tider och tillsammans far stallet att leva upp i september.
Hos Lise och Luc Pavelot dar jag jobbade (tack Ida for tipset!) nadde detta ars arbete sin kulmen mellan den 1:a och 9:e september. Ca 9 dagar i strack var vi alltsa mellan 15 och 30 personer som levde liksom i en bubbla dar det inte fanns annat an arbete, mat, vin och somn. Merparten av oss var "klippare" hade som uppgift att med en sekator knipsa av vindruvsklasarna, rensa bort det som var daligt och sedan lagga det i en hink. Resten av arbetsstyrkan var mestadels "barare" som tomde vara hinkar i enorma och tunga korgar som de sedan bar pa sina axlar till traktorflaket.Och sa forflot dagarna med allt mer ryggont, bonnbranna, grova visor fran "bararna" och en helst fantastisk gemenskap runt matbordet. Vi at i timtal, och det var alltid minst tre ratter plus ost och sjalvfallet gardens eget vin. Appropa vinet kan sagas att garden producerar bade rott, vitt och rosé, alltihop ekologiskt och supergott. Till och med jag, som knappast ar nagon expert, kan saga att det verkligen handlar om kvalitet.
Nar sa de sista timmarnas arbete antligen var avklarat blev det enligt traditionen lerkrig. Sedan dekorerades traktorflaket med grona kvistar och vi gjorde kransar av blommande buskar. Salunda uppiffade och fullkomligt nedsmutsade akte vi runt pa gatorna ungefar som pa studenten och forde sa mycket ovasen vi bara orkade. Sedan foljde en maltid som, punkterad av olika uppvisningar och rokpauser, varade i sakert fem timmar. Atandet foljdes forstas av annu mera drickande och de allra ihardigaste firarna holl de stackars byborna vakta med sina segertjut langt in pa natten.
Det finns tusen saker till att saga, men detta inlagg borjar redan bli langt... Innan jag lagger till nagra avslutande bilder maste jag bara saga att jag verkligen ar mycket glad over att fatt vara med om allt detta, samt att jag ar tacksam till Lise och Luc som genom sitt arbete och engagemang aret om ser till att det fortsatter!
Frukost klockan sju med baguette, marmelad och kaffe eller te i en skal!
Pa vag till jobbet. Forst gar man ner for sluttningen, sedan valjer man sig en rad och sa ar det bara att klippa sig upp igen! Odlingarna trivs tydligen bast pa sluttande mark eftersom lutningen gor att overflodigt vatten kan rinna undan.
Redo att borja. Nagon till vanster har sekatoren i hogsta hugg, Danielle i vit t-shirt bar pa en tom hink av den typen alla vi klippare hade och bararen i gult har att axelskydd sasom de alla hade for att korgen inte skulle skava.
En barare pa vag till traktorn. Observera de fina gammeldagsa korgarna.
Nojda men trotta vid matbordet hugger vi in pa fiskmousse med saffransas. Jag delade for ovrigt rum med Hawa (tredje fran vanster, kommer fran Mali) samt Martina och Anna (langst till hoger, kommer fran Tjeckien). Vi blev riktigt goda vanner :)
Till vanster ser ni huset dar vi fyra tjejer plus sju andra arbetare bodde.
Korgarna toms pa det lopande bandet och tva karlar granskar och rensar druvorna annu en gang. Maskinen gor ocksa sitt och hjalper till att salla bort smakryp! Sedan fors det som aterstar ner i metalltanken langst till hoger dar saften pressas ur.
Smutsiga och glada efter lerkriget sista arbetsdagen, redo att visa byn vad vi ar varda! Langst till hoger star Régis, pappa till agarna Lise och Luc. Ni skulle ha sett honom dansa senare den kvallen!
Nar vi slutligen blivit rena igen och klatt oss till fest blev vi innan middagen inbjudna till vinkallaren for att smaka pa tidigare argangar.
Om ni nu mot all formodan inte fatt nog av bilder kan ni folja lanken nedan. En dag kom namligen nagra amatorfotografer och dokumenterade jobbet. Varning for kepsar och svett!
http://clic.photos.free.fr/pernad-vergelesses.html
Kindpussar till er alla och au revoir!
Du har lyckats göra mig galet sugen på att uppleva en vinskördning!! Det ser svettigt och fantastiskt ut och korgarna var ju supervackra!
SvaraRadera